Ratzia är igång och nu är det dags att inte bara åka runt i skogen på långa tyglar utan försöka hitta lite stil på ridningen igen.
Var lite småregnigt på vägen till Eva men väl framme så red ryttaren före i paddocken så det gjorde vi också.
Gillar mkt bättre att vara ute än inne i ridhuset.
Var precis som om vi inte hade haft uppehåll. Bara att fortsätta som om vi inte haft uppehåll. Måste ju inse att vår utvecklingskurva är extremt plan. Vi blir aldrig bättre än vad vi är nu men det får vi vara nöjda med. Kan vi rida LA program hyfsat så
är det bra.
La in betydligt fler pauser i träningen. Gör som veterinären säjer. Rida intensivt en stund och pausa sedan rida intensivt igen. Pauserna är jätteviktiga.
Hade problem när jag red hemma och hade vänsterben som ytterskänkel att jag fick krampkänningar. Det hände inte nu som tur var.
Riktigt nöjd med Ratzia. Hon kämpar på som vanligt.
I torsdags tog Sara henne på första hoppträningen sen skadan. Red för Amanda och det var träning på öppen bana på kungsbacka ridklubb. En bana med 10 hinder 12 språng. Byggd med klubbens tävlingshinder.
Sara hoppade en runda på drygt metern och hoppade sedan om på en del av banan. Var lagom för första träningen.
Ratzia hoppade fint och såg ut som om hon tyckte det var kul.
Ratzia på återbesök hos Christine på
Florians hästklinik. Så lyxigt att ha denna klinik nära.