Trenden håller i sig. En avtrillning i veckan... Har gjort så i fyra veckor nu. Idag var tredje gången på Rivica. Innan har jag ridit henne i sex år utan att trilla av en enda gång. 

Idag hände i princip ingenting och ändå drattar jag av. Hade Vivi hemma förra veckan som gick över Rivica och hittade en hel del fel på henne. Det mesta kunde Vivi massera bort men lite satt kvar. Vi kom överens om att Vivi ska visa mig hur Body Balance fungerar för att få Rivica att arbeta mer rätt med sin kropp. Vivi kommer till helgen och fram till dess tyckte Vivi att jag skulle rida henne i en låg form och gärna galoppera i lätt sits på lite längre tyglar samt försöka forma henne runt vänster skänkel.

Det var det jag gjorde, galopperade i lätt sits i paddocken och formade runt vänster skänkel. Plötsligt viker hon huvudet åt vänster, kanske skjuter ut bogen och dra sig åt vänster. Hur som helst hade jag ingen häst eller hals framför mig utan ser bara gruset och så låg jag på rumpan och ser Rivica ovanför mig. Landade givetvis i den blötaste delen av paddocken. Skitig och blöt på byxorna och jackan. Nästan så jag tvekade att sitta upp igen för att inte förstöra sadeln. Borstade av mig och fortsatte rida.

Sa till Sara att jag kanske får sluta rida, är ju för gammal för att trilla i backen varje vecka. Hon nappade givetvis på detta och tyckte att jag kunde bli hästskötare på heltid åt henne. Förstår att Sara hade gillat det, men är det inte nästan redan så?

Var med när Sara tävlade igår. Fick ju köra upp två hästar till Trollhättan där Sara redan var då hon och Jonas hade åkte upp med en innan. När Jonas körde hem åkte jag dit. Vi möttes på vägen och vinkade till varandra. 

Marco var jätteduktig och placerade sig i både 125 och 130. Han ser så fin ut på banan och hoppar så fint. Han lyssnar på Sara och svara på framåt när hon ber honom. Han verkligen imponerar MEN han är en riktig jobbig häst att ha med sig. Man kan inte leda honom som de andra. Det är precis som om han försöker träffa mina ben med sina framben, han går och tränger. Han viftar med huvudet och gör sitt bästa för att knocka oss hela tiden. Han kan inte stå kvar själv i transporten utan man får stå kvar och vakta honom. Synd att han inte kan uppföra sig och ändå var han lugn i går. Sa till Sara att hon för faktiskt träna på att leda honom hemma. Ser ju lite illa ut när man måste ha ett spö i handen för att hota honom.

Hedda däremot är som en hund. Hon är hur snäll som helst. Visst gnäggar hon efter sitt sällskap när hon lämnas men inte behöver vi vara kvar och vakta henne. Däremot sparkade hon en del i transporten. Fredrik har byggt en hingstvägg så att de inte ska se varandra. Hjälper en del.

Hedda hoppar med betydligt mindre marginal än Marco och rev första hindret i 125 men 130 låg bommarna kvar fastän hon var i och klonkade en hel del. Då vann hon klassen med några hundradelar.

Även Ratzia placerade sig men henne såg jag ju inte. Man blir både glad och stolt när det går så bra för Sara och alla hästarna. 


Sara och Hedda på prisutdelning i 130. Klubbkompisen Caroline Lund viftar för att  Hedda ska ta fram öronen. 

Jaha, då trillade jag av igen 😞

Allmänt En kommentar
Trenden håller i sig. En avtrillning i veckan... Har gjort så i fyra veckor nu. Idag var tredje gången på Rivica. Innan har jag ridit henne i sex år utan att trilla av en enda gång. 

Idag hände i princip ingenting och ändå drattar jag av. Hade Vivi hemma förra veckan som gick över Rivica och hittade en hel del fel på henne. Det mesta kunde Vivi massera bort men lite satt kvar. Vi kom överens om att Vivi ska visa mig hur Body Balance fungerar för att få Rivica att arbeta mer rätt med sin kropp. Vivi kommer till helgen och fram till dess tyckte Vivi att jag skulle rida henne i en låg form och gärna galoppera i lätt sits på lite längre tyglar samt försöka forma henne runt vänster skänkel.

Det var det jag gjorde, galopperade i lätt sits i paddocken och formade runt vänster skänkel. Plötsligt viker hon huvudet åt vänster, kanske skjuter ut bogen och dra sig åt vänster. Hur som helst hade jag ingen häst eller hals framför mig utan ser bara gruset och så låg jag på rumpan och ser Rivica ovanför mig. Landade givetvis i den blötaste delen av paddocken. Skitig och blöt på byxorna och jackan. Nästan så jag tvekade att sitta upp igen för att inte förstöra sadeln. Borstade av mig och fortsatte rida.

Sa till Sara att jag kanske får sluta rida, är ju för gammal för att trilla i backen varje vecka. Hon nappade givetvis på detta och tyckte att jag kunde bli hästskötare på heltid åt henne. Förstår att Sara hade gillat det, men är det inte nästan redan så?

Var med när Sara tävlade igår. Fick ju köra upp två hästar till Trollhättan där Sara redan var då hon och Jonas hade åkte upp med en innan. När Jonas körde hem åkte jag dit. Vi möttes på vägen och vinkade till varandra. 

Marco var jätteduktig och placerade sig i både 125 och 130. Han ser så fin ut på banan och hoppar så fint. Han lyssnar på Sara och svara på framåt när hon ber honom. Han verkligen imponerar MEN han är en riktig jobbig häst att ha med sig. Man kan inte leda honom som de andra. Det är precis som om han försöker träffa mina ben med sina framben, han går och tränger. Han viftar med huvudet och gör sitt bästa för att knocka oss hela tiden. Han kan inte stå kvar själv i transporten utan man får stå kvar och vakta honom. Synd att han inte kan uppföra sig och ändå var han lugn i går. Sa till Sara att hon för faktiskt träna på att leda honom hemma. Ser ju lite illa ut när man måste ha ett spö i handen för att hota honom.

Hedda däremot är som en hund. Hon är hur snäll som helst. Visst gnäggar hon efter sitt sällskap när hon lämnas men inte behöver vi vara kvar och vakta henne. Däremot sparkade hon en del i transporten. Fredrik har byggt en hingstvägg så att de inte ska se varandra. Hjälper en del.

Hedda hoppar med betydligt mindre marginal än Marco och rev första hindret i 125 men 130 låg bommarna kvar fastän hon var i och klonkade en hel del. Då vann hon klassen med några hundradelar.

Även Ratzia placerade sig men henne såg jag ju inte. Man blir både glad och stolt när det går så bra för Sara och alla hästarna. 


Sara och Hedda på prisutdelning i 130. Klubbkompisen Caroline Lund viftar för att  Hedda ska ta fram öronen. 

Var hos hovslagaren i onsdag och fick nya fina skor på både Hedda och Rivica. Båda hade slitit sina bakskor så att tåkapporna var borta. 
Rivica har haft lädersulor i två omgångar fram då hon oväntat var ömfotad i början av sommaren. Nu kom vi fram till att hon inte behövde sulor utan att jag skulle testa att rida utan. Det är ju när vi rider ut och underlaget är "stenigt" som hon reagerade.
Jag stirrar alltid på hästarnas hovar när jag tar in dem. Det är en kvarleva från tiden då jag hade Natalie. Hon hade så dåliga hovar och trampade ofta av sig skorna. Ibland fanns det knappt något att fästa sömmarna i. Proppade i henne alla möjliga tillskott för att få bättre kvalitet på hovarna, masserade kronranden och försökte med allt men inget verkade hjälpa henne att få bättre hovar.
Igår skyndade jag hem från jobbet då jag hade tre tanter att rida. Hade varit skönt höstväder hela tiden jag satt inne på kontoret men när jag väl stod i stallet och mockade kom ett riktigt regnväder. Jäktade för att få in hästarna. Tittar som vanligt på hovarna och ser att Rivica inte ser ut som hon ska men båda framhovarna är lika. Hoppas jag misstar mig men lyfter på hovarna och ser att båda framskorna är väck 😰😠
Rivica har gått i gräshage med Ratzia och den är väldigt lerig nu efter allt regnandet den sista tiden. Nu får det bli grushage för hennes del. Jonas håller ju på att bygga regnskydd i Rivicas grushage men hon får väl samsas med Hedda ett tag. Skorna får hon ju inte dra av sig. Dessutom rullar hon sig varje dag och det kan ju vara skönt att få in en ren häst.
Luften gick ur mig och jag gick in och åt lite istället, men sen blev det uppehåll så jag hann rida ut en liten runda på Hedda innan det blev mörkt. De andra två fick vila.
Hoppas att jag kan få på Rivica sina skor snart. Tyckte att hon var ömfotad när jag släppte ut henne i morse. Blev gräshagen en "sista" gång.
Borde gå en tappskokurs och lära mig själv att slå på tappskor men inser att det är rätt svårt att sko en häst så jag överlåter det nog till min hovslagare som jag uppskattar rejält. 

En bild på finaste Fia så blir jag på gott humör igen. Får bli en tur i skogen idag så Fia får springa lite.

Skor 😝

Allmänt 2 kommentarer
Var hos hovslagaren i onsdag och fick nya fina skor på både Hedda och Rivica. Båda hade slitit sina bakskor så att tåkapporna var borta. 
Rivica har haft lädersulor i två omgångar fram då hon oväntat var ömfotad i början av sommaren. Nu kom vi fram till att hon inte behövde sulor utan att jag skulle testa att rida utan. Det är ju när vi rider ut och underlaget är "stenigt" som hon reagerade.
Jag stirrar alltid på hästarnas hovar när jag tar in dem. Det är en kvarleva från tiden då jag hade Natalie. Hon hade så dåliga hovar och trampade ofta av sig skorna. Ibland fanns det knappt något att fästa sömmarna i. Proppade i henne alla möjliga tillskott för att få bättre kvalitet på hovarna, masserade kronranden och försökte med allt men inget verkade hjälpa henne att få bättre hovar.
Igår skyndade jag hem från jobbet då jag hade tre tanter att rida. Hade varit skönt höstväder hela tiden jag satt inne på kontoret men när jag väl stod i stallet och mockade kom ett riktigt regnväder. Jäktade för att få in hästarna. Tittar som vanligt på hovarna och ser att Rivica inte ser ut som hon ska men båda framhovarna är lika. Hoppas jag misstar mig men lyfter på hovarna och ser att båda framskorna är väck 😰😠
Rivica har gått i gräshage med Ratzia och den är väldigt lerig nu efter allt regnandet den sista tiden. Nu får det bli grushage för hennes del. Jonas håller ju på att bygga regnskydd i Rivicas grushage men hon får väl samsas med Hedda ett tag. Skorna får hon ju inte dra av sig. Dessutom rullar hon sig varje dag och det kan ju vara skönt att få in en ren häst.
Luften gick ur mig och jag gick in och åt lite istället, men sen blev det uppehåll så jag hann rida ut en liten runda på Hedda innan det blev mörkt. De andra två fick vila.
Hoppas att jag kan få på Rivica sina skor snart. Tyckte att hon var ömfotad när jag släppte ut henne i morse. Blev gräshagen en "sista" gång.
Borde gå en tappskokurs och lära mig själv att slå på tappskor men inser att det är rätt svårt att sko en häst så jag överlåter det nog till min hovslagare som jag uppskattar rejält. 

En bild på finaste Fia så blir jag på gott humör igen. Får bli en tur i skogen idag så Fia får springa lite.
Det var något jag funderade på i lördags på väg till,tävlingen. Hur kul är det egentligen att gå upp tidigt och ge sig iväg för att tävla. Man måste putsa och fixa alla saker, det är ju bra men resten? Ofta lång resväg, lång väntan på tävlingsklasserna och en hel dag som försvinner. Nåt kul måste det ju vara annars hade jag väl inte gjort det men kan det vara så att det är mindre roligt när det inte går så bra?
Fundera kan man ju. Har trots allt anmält mig till några tävlingar till i år. 

I går var min sista lediga dag innan jag börjar arbeta heltid. Känner att jag blivit bekväm med att jobba mindre. Är så skönt att ha hela dagen på mig att fördriva i stallet. Nåt som är kul, trevligt, härligt och balsam för själen är att rida ut i naturen. Ska kanske bli en rida ut ryttare och bara njuta. 

Första turen blev med Hedda. Vi red nya ridspåret fram och tillbaka. Här står vi ovanför den långa härliga backen. Höll igång rätt bra. 


Fia fick som vanligt följa med. Hon måste ha bra kondis så mycket som hon springer med oss.


Varför tävla?

Allmänt 2 kommentarer
Det var något jag funderade på i lördags på väg till,tävlingen. Hur kul är det egentligen att gå upp tidigt och ge sig iväg för att tävla. Man måste putsa och fixa alla saker, det är ju bra men resten? Ofta lång resväg, lång väntan på tävlingsklasserna och en hel dag som försvinner. Nåt kul måste det ju vara annars hade jag väl inte gjort det men kan det vara så att det är mindre roligt när det inte går så bra?
Fundera kan man ju. Har trots allt anmält mig till några tävlingar till i år. 

I går var min sista lediga dag innan jag börjar arbeta heltid. Känner att jag blivit bekväm med att jobba mindre. Är så skönt att ha hela dagen på mig att fördriva i stallet. Nåt som är kul, trevligt, härligt och balsam för själen är att rida ut i naturen. Ska kanske bli en rida ut ryttare och bara njuta. 

Första turen blev med Hedda. Vi red nya ridspåret fram och tillbaka. Här står vi ovanför den långa härliga backen. Höll igång rätt bra. 


Fia fick som vanligt följa med. Hon måste ha bra kondis så mycket som hon springer med oss.