Påsken

Kommentera
Har varit ledig i 5 dagar. Så skönt.
I fredags åkte vi till Skanör och firade min morbror som fyllde 90 år. Han är en pigg och frisk gammal man. Förra året var han svensk mästare i tennis + 85 klassen 😊.
Vi låg över på Skanörs Gästgiveri. Skanör var en liten mysig ort med låga hus. Har ju aldrig varit i Skanör utan bara åkt fram och tillbaka till Falsterbo. 
När vi åkte hem på påskafton tog vi en tur runt Falsterbo och såg arenan i vinterskrud.
Hemvägen var en lång resa. Två gånger blev vi stående helt still på motorvägen pga olyckor. Som längst stod vi still i en halvtimma.
På påskdagens morgon åkte jag med Sara till ridhuset. Sara red Marco och nu får hon rida i alla gångarter och även på böjda spår.
Om två veckor ska han åter. Hoppas verkligen att han fortfarande ser fin ut då.
Jag longerade Ratzia med equiband. Försökte växla gångarter ofta. Lät henne även galoppera länge. Tyvärr så slår hon om till korsgalopp med jämna mellanrum. Då får vi bryta av och fatta ny galopp.
På em tog jag Hedda till ridspåret runt ridklubben. Red drygt 5 km och travade och galopperade mycket. Hedda var pigg och tog ner huvudet och gjorde lite bock och skutt.
Försökte stå i fältsits men det känns i knäet 😥 
Hedda kutade på men hon saktar av som tur är när man säjer prtoo och när vägen börjar gå neråt.

I morse följde jag med igen, denna gång med Bill. Bill är nog lat av naturen. Har lite problem att få honom att bjuda på framåt. Försökte växla skritt trav mycket för att jobba upp energi i honom.
På slutet när Sara ridit klart fick Bill galoppera på ordentligt. Fick jaga på honom och till sist fattade han att han kunde springa på och inte bocka och busa.
Efter lunch och mockning tog jag Ratzia till ridklubben och spåret. Sara hade innan sagt att hon inte ville rida henne där då ena sträckan går jämte vägen och om det kommer cyklar eller konstiga fordon blir Ratzia rädd ☹️ Sara hade tidigare tagit Hedda till skogen och ridit ut.
När jag red Ratzia började jag fundera på hur det kom sig att jag red henne där 😱 Måste vara lättlurad.
Det är många bilar som kör förbi med släp då tippen ligger en bit bort. Nu mötte vi bara tomma släp på väg tillbaka så det var inget Ratzia var rädd för.
Höll igång i trav ett par varv. Skulle sen galoppera och stå i fältsits men det gick inte. Var för stötigt så varje steg kändes i knäet. Fick sitta ner istället. Lite synd om Ratzia men vad gör man.
Red drygt 7 km och Ratzia fick kämpa på. Var svettig när vi var klara.
(null)
Hade jaktbett så jag hade bra kontroll på henne. Lyder riktigt fint på det bettet ute 👍